Bokens roll har förändrats sedan tjugo år tillbaka. Det finns nog inte ett enda bibliotek som inte skulle hålla med om det. När vi för tjugo år sedan köpte tidskrifter i pappersform och lät binda in dem årgångsvis köper vi numera abonnemang på elektroniska tidskrifter och får ägna mycket tid och pengar på att hantera alla dessa elektroniska resurser.
Olika sökverktyg hjälper forskare och studenter och allmänheten att hitta det man är ute efter. I bästa fall snabbt och lätt. Med de äldre samlingarna som finns på forskningsbiblioteken och t.ex stifts- och landsbiblioteken är digitalisering framtiden. Det är både svårt och kostsamt att digitalisera äldre böcker, bilder och manuskript men fördelarna för användarna är så stora att inget bibliotek med sådana samlingar skulle kunna avstå för möjligheterna att publicera sitt material på Internet. Biblioteken har på så sätt också blivit förläggare, d.v.s. producenter av texter och bilder och vad man nu gör är att gradvis försöka lyfta ur informationsinnehållet ur böckerna så att det blir tillgängligt på annat sätt än från det papper där det en gång trycktes.
Skall man då sörja att böckerna har fått en förändrad roll?
Det finns naturligtvis många svar på den frågan, och ett svar är att om man inte måste läsa i originalet kan man skona det från användning. Det är bra för biblioteken som kämpar en ojämn kamp med tiden om att laga böcker, men ett intressantare svar är kanske att man numera kan koncentrera sig på andra saker av en boks karaktär och gärna sådant man kan lyfta fram av en boks materialitet, dess papper, dess omslag, ägaranteckningar och annat som en vanlig bibliotekskatalog inte kunnat åskådliggöra på ett snyggt sätt. Boken får plötsligt en annan betydelse och bokbanden som tidigare stått i skymundan för textinnehållet kan nu plötsligt oblygt träda fram och få visa upp sig på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Ett exempel på denna ökade betydelse för de materiella aspekterna på boken är den proveniens- och bokbandsdatabas som Uppsala och Lunds universitetsbibliotek publicerade på Internet för ganska jämt ett år sedan. Det var resultatet av ett tvåårigt projekt där tidigare bokägare gjorts sökbara tillsammans med bilder av bokbanden. Ungefär 800 böcker är f.t. tillgängliga på följande webbadress
http://probok.alvin-portal.
Om man t.ex söker på Barnwännen, en bok från1831, kan man plötsligt hitta spår efter en sentida barnavän som har spelat en stor roll för många senare generationer. (Se bifogad bild) Bokbandsdetaljer går bra att titta på om man trycker på förstoringssymbolen strax till höger om avbildningarna och behöver man rotera en bild trycker man på tangenten ”r” på sitt tangentbord. Fler böcker kommer så småningom att publiceras i ProBok och intresset har varit stort både i Sverige och utomlands och visar att bokens betydelse
ökar.